Medellivslängd i Sverige

Vilken medellivslängd har vi i Sverige? Hur mycket skiljer den sig mellan olika orter och länder? På Medellivslängd.se reder vi ut frågorna kring livet.

82 år i medellivslängd år 2020 i Sverige

Ca 82 år var medellivslängden i Sverige år 2020. Kvinnor blev i genomsnitt 84,3 år gamla och Män 80,6 år gamla. Män lever kortare än kvinnor och har gjort så under lång tid. Sedan 1970-talet så har dock skillnaden i ålder mellan könen minskat från runt 5 år till runt 3 år, samtidigt som medellivslängden har ökat från ca 74,5 år (1970) till ca 82 år idag (2020). Länet med längst medellivslängd är Hallands län (83,5 år, 2020) och det med kortast är Norrbottens län (81 år, 2020).

Hur har Covid-19 (coronaviruset) påverkat vår livslängd i Sverige?

Då Sverige i början av pandemin fick stor spridning av coronaviruset på många äldreboenden, så blev antalet avlidna betydligt högre än många jämförbara länder. Det är vanligt att äldre människor avlider i säsongsbaserade virussjukdomar, såsom de årliga influenserna vilka också varierar i dödlighet från år till år, men Covid-19 var trots detta mer dödligt än vanligt. Genom att kika på folkhälsomyndighetens (FHM)s statisk så kan man tydligt utläsa hur ålder är en riskfaktor för att avlida i Covid-19. Nedan diagram visar antalet avlida per åldersgrupp den 16 december 2021, enligt FHMs sammanställning. Värt att notera är att ca 89 % av alla avlidna har varit 70 år eller äldre vid dödsfallet. Ur ett medelåldersperspektiv kan man också notera att något fler män (8.330 st) än kvinnor (6.896 st) har avlidit av Covid-19. 

Källkritik covid-19

Ett problem med att jämföra mellan länder hur många människor som har avlidit i covid-19 är att olika länder har haft olika definitioner och mätmetoder för att konstatera covid-19 dödsfall. Hur menar man då? Jo, i Sverige där folkhälsomyndigheten har haft en framträdande roll i pandemihanteringen så har enligt deras statistik ett dödsfall i covid-19 definierats som en person som avlidit med ett positivt covid-19 testsvar som inte varit äldre än 30-dagar (Socialstyrelsen, 2020). Det innebär alltså att en person som dör av en helt annan anledning skulle kunna ingår i dödsstatistiken därför att denna testat positivt för covid-19 inom de senaste 30 dagarna. Socialstyrelsen å andra sidan bygger sin statistik på insamlandet av dödsorsaksintyg, dvs. de intygen som läkare utfärdar vid dödsfall som anger dödsorsaken. Då dessa inte matchar perfekt så finns en liten skillnad mellan Socialstyrelsens och folkhälsomyndighetens statistik av avlidna i Covid-19.

Då skillnaden är marginell mellan myndigheterna, så blir det istället desto intressantare om man ser till den officiella statistiken eller de officiella utlåtandena som finns för olika länder. En extrem, inte långt ifrån Sverige, är till exempel Belarus diktator Lukashenko som anser att man genom att dricka vodka och bada bastu kan motverka Covid-19. Trots att Belarus och Sverige har nära på jämnstora befolkningar, så har Belarus endast cirka 7'000 dödsfall attribuerade till Covid-19 per Juli 2022. Motsvarande siffra för Sverige är cirka 19'000 dödsfall attribuerade till Covid-19. Detta enligt data från John Hopkins Universitetet.

Medellivslängd i andra länder och regioner

För att få en bredare inblick i levnadsförhållandena globalt så kan man läsa Världshälsoorganisationens (WHO, World Health Organization) årliga rapporter över hälsan i världen. Från år 2021s rapport (WHO, 2021) sammanställs medellivslängden i olika regioner, från vilket går att utläsa att Europa är den del av världen där den högsta medellivslängden finns. WHO utgår från den förväntade medellivslängden en nyfödd har vid ett givet år, nedan visas data för år 2019:

Nedan bild visar regionindelningarna vilka inte är helt självklara:

Läs mer om medellivslängder i olika länder.

Varför dör människor i Sverige?

Vad är de vanligaste dödsorsakerna i Sverige år 2020? Trots att covid-19 har paralyserat samhället med begränsade friheter och rörlighet, så är covid-19 inte den vanligaste dödsorsaken 2020. Det var likt många tidigare år flest människor som dog av hjärt-och kärlsjukdomar följt av tumörsjukdomar (Socialstyrelsen, 2021). Under 2020 var det mindre än 10% av de som avled som faktiskt gjorde det i covid enligt Socialstyrelsens (2021) officiella klassificeringar. Av 98 229 avlidna i Sverige 2021, var det bara 9 441 personer som dog i covid 19. Det var således fem gånger fler människor som avled av hjärt-och kärlsjukdomar samt tumörsjukdomar än av covid 19 år 2020 enligt Socialstyrelsen (2021).

Fotnoter/Källor
WHO (2021) World health statistics 2021: monitoring health for the SDGs, sustainable development goals, ISBN 978-92-4-002705-3, tillgänlig på Engelska (2021-12-05): https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/342703/9789240027053-eng.pdf

Barnadödlighet definieras som andelen barn som avlider före 5 års ålder.

Socialstyrelsen (2021) Statistik om dödsorsaker år 2020. Tillgänlig (2021-12-16):  https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2021-6-7453.pdf

Socialstyrelsen (2020) Datakällor för avlidna i covid-19. Tillgänlig (2021-12-16):  

https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistik-om-covid-19/statistik-over-antal-avlidna-i-covid-19/datakallor-for-avlidna-i-covid-19/